nu har jag antligen anlant till London och marias jatte och da menar jag jatte fina skola, sitter just som en utstotting i deras allmanna datarum och vantar pa att hon ska bli klar med sin presentation. Resan har gatt bra och jag har fatt tva nya vanner pa vagen(!).

Det borjar med att jag missar forsta taget i kopenhamn och far vanta pa nasta, under den tiden hinner en snubbe prata om allt mellan himmel och jord med mig. Och jag vet inte, men jag brukar kanna att nar man kanske inte har mer att saga varandra nar den pinsamma tystnaden kommer sa sager man : Tack och adjo det var trevligt att traffa dig, hoppas du far en behaglig resa... ja men typ sa... men icka sa nicke han skulle  ju hjalpa mig med vaskorna folja mig till terminalen osv osv. sen sa jag artigt tack for hjalpen hejda:) det var kompis nr ett.

sen da nar jag ska satta mig pa planet sa satter det sig en typisk engelsman ( lite mjuk kroppsform, ljushy fraknig och rod harig) brevid mig och jag blir lite sma nervos, for min engelska ar perfekt (enligt mig sjalv) i huvudet men nar jag ska prata det sa blir det en liten knut pa tungan. Han borjar ju babbla pa han med, fast pa engelska da och det blev ju en utmaning! Sen nar vi gar av sa foljer han mig hela vagen sa jag far mina vaskor och kommer pa ratt tag, sen vill han ge en puss pa kinden. Jag blev helt stel i kroppen men tankte samtidigt att det kanske ar sa man gor  i London, sa han fick ge det. Men sen berattade jag det for Maria och hon sa att man gor INTE sa har, sa nu har jag lart mig det:) det var da kompis nr tva.

Men det ar iallafall skont att vara framme nu!

Vi far se vad som hander ikvall Maria hade tydligen massa planer som later jatte roliga, oj vad jag ska prata engelska....:)
Jag far aterkomma senare vad som hande!

Pusssaheeej!

P.s glomde saga att det ar jatte fint vader har och varnt, eller det ar nog kasnke minst 15 grader saaaa skont!)